Oktoberrevolutionen 94 år – framåt utan att glömma

7 Nov

Marx says that revolutions are the locomotives of world history. But the situation may be quite different. Perhaps revolutions are not the train ride, but the human race grabbing for the emergency brake.
– Walter Benjamin

För 94 år sedan på denna dag drogs nödbromsen i Ryssland för att stoppa första världskriget som höll på att förstöra mänskligheten. Händelsen har gått till historien som Oktoberrevolutionen. Den provisoriska regeringen störtades, den all-ryska Sovjetkongressen valde en ny regering: folkkommissariernas råd. Målet var fred, bröd, jord och världsrevolution. Idag har den ryska revolutionens betydelse för världen begravts tack vare den urartning som skedde i Sovjetunionen, arbetarrörelsen och inom historieämnet.

Revolutionen hade internationell betydelse. Låt oss ta ett exempel från artikeln: A defence of the Bolshevik revolution som beskriver effekten av revolutionen i ett amerikanskt perspektiv:

”If you read Philip Foner’s fascinating account of the immediate impact of the Russian Revolution on American politics, you find that, for anyone even slightly to the left of center, the Russian Revolution was a fantastic beacon of hope and inspiration. For example, at a mass rally at Parkview Palace in New York City, 500 workers volunteered to join a Red Guard to defend the Soviet Union against the German invasion, while hundreds of working women threw their jewelry on the stage to give their support to the revolution.

But perhaps these workers had been deceived. When Lloyd George lamented that “the whole of Europe is filled with the spirit of revolution” maybe the European workers who were joining the communist parties in their hundreds of thousands should also have been better informed about the impure nature of the Russian Revolution.

Perhaps the academic experts are correct, that they have a better understanding about what a genuine revolution should look like and why the Russian Revolution does not meet these standards. But, surely, if that were the case, they could enlighten us with some previously unknown details about October.”

Oktoberrevolutionen var den logiska fortsättningen av Februarirevolutionen. Utan Oktoberrevolutionen hade revolutionen krossats. Första världskriget hade fortsatt oavbrutet. I Sverige skrämdes borgerligheten till att införa allmän rösträtt. Den ryska revolutionen sände en signal till förtrycka folk om en möjlig utväg ur kolonialismens förtryck.

Med det sagt: revolutionen urartade, Sovjetstaten blev en mardröm. Sovjetunionen och de kommunistiska partierna kom att spela en negativ roll för världsrevolutionen. Drömmarna om en bättre värld naggades i kanten.

Socialisten kommer från en historiska tradition som utgår från Trotskijs försvar av Oktoberrevolutionen och Sovjetstaten. En nationaliserad och planerad ekonomi är en landvinning som behöver försvaras. Det som behövs är en politisk revolution. I huvudsak tycker vi det fortfarande, även om det behöver utvecklas och konkretiseras.

Under 1900-talet övergavs revolutionen av den socialdemokratiska delen av arbetarrörelsen. Stalinismens kollaps ledde till att revolutionen övergavs av hela arbetarrörelsen. Socialismen har tömts på ett innehåll. Idag är både reformismen och stalinismen avslutade som politiska trender för framtiden. Stalinismens kollaps har haft en förödande effekt på historieskrivningen och den intellektuella världen.

För de inom vänstern som genomlidit en lång period av angrepp på socialismen, marxismen och revolutionen har en reaktion varit att skärma av sig i en bubbla. ”Försvara marxismen” och ”ändra ingenting” har varit ledorden. På olika sätt har grupper idealiserat någon del av Sovjetunionen som man har velat upphöja till sin bild av socialismen. I relation till de grupperna känner de flesta av oss att vi behöver gå vidare. Socialismen idag kommer att basera sig på de kunskaper och lärdomar som finns idag. Inte vad som hände för över 90 år sedan i ett underutvecklat land.

På samma sätt har revolutionärer fastnat i historien. Oktoberrevolutionen och Sovjetstaten blir till fenomen som kan ge oss svar och insikt på alla frågor, alla problem kan lösas genom att gå tillbaka i historien. Det är inget nytt drag hos revolutionärer: i Franska revolutionen sneglade man på antiken, den ryska revolutionen tittade på den franska, och vi ska följaktligen titta på den ryska.

Finns det poänger med att jämföra nutida händelser med tidigare skeenden ? Ja, utan tvekan. Kan det överanvändas? Ja. Har det gjorts? Ja. Poängen är inte att överge historien utan att förhålla sig till den, diskutera och granska den för att fördjupa förståelsen.

För att sammanfatta: arbetarrörelsen och vänstern behöver återerövra sitt historiska arv. De måste stå upp för det som är rätt, och inte överge historiska erfarenheter för att det är känsligt inom det politiska etablissemanget. Den revolutionära vänstern behöver komma ur historiefetischismen. Castro sa att ”historien ska frigöra mig”, den revolutionära vänstern behöver frigöra sig från historien.

Idag är revolution något som är populärt i samhället. Ingen kan tro att revolutionen har försvunnit från mänsklighetens utveckling. Återigen sträcker sig människor efter nödbromsen. Det som saknas är en inriktning: hur ska vi nå socialismen? Vilka konkreta steg behöver genomföras? Socialisten deltar just nu ihop med andra inom TANIT för att utveckla ett socialistiskt manifest. Det är vårt försök att föra samhället vidare.

Martin Lööf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: