Planhushållning om jag får välja

13 Mar

Andersson_Lena_6

Lena Andersson drar sin lans för kapitalismen.

I en krönika, i DN den 9 mars, drar Lena Andersson lans för kapitalismen. Hon verkar tycka att det är dags nu, efter böcker, seriealbum och filmer som kritiserar systemet och som oroande nog tagits emot entusiastiskt. Stefan Jarls film ”Godheten” avfärdar hon som nostalgisk och Nina Björks bok ”Lyckliga i alla sina dagar” som idealiserande.

Det värsta exemplet verkar ändå vara Sara Granérs ”All I want for Christmas is planekonomi”. Om planekonomi tycker Lena Andersson inte. För att riktigt få oss att nyktra till från idealismen, målar hon upp en bild av systemet som verkar hämtad från Stalins Sovjet eller Nordkorea av idag.

Men varför skulle en planekonomi i Sverige idag, se ut som i Nordkorea? Varför skulle det hota människans fri- och rättigheter att mina grannar och arbetskamrater får vara med och bestämma om ekonomiska frågor? Jag tror att de är precis lika kloka och måna om sin frihet, som Lena Andersson är. De vill inte bestämma över andras rätt ”att tillverka ett köksredskap som alla klarar sig utan, att göra ett seriealbum eller gestalta girighet med filmkamera”.

Däremot tror jag de vill bestämma över avgörande investeringar i samhället. Företag X har två fabriker. När de skall göra sina investeringar så ska de ta ställning till om man skall satsa på bägge fabrikerna, eller om man skall försöka effektivisera, genom att lägga ner den ena och satsa allt på den kvarvarande. Om man väljer det första alternativet får man arbetsmarknads- och regionalpolitiska fördelar men den beräknade avkastningen på kapital, blir endast tre procent mot tio procent i det andra alternativet. Jag tror att människor tycker, att det är odemokratiskt att ett gäng riskkapitalister bestämmer om framtiden för ett helt samhälle, om människor där skall kunna bo kvar, eller om alla skall vara tvungna att flytta till Stockholm och trängas i trafiken och slåss om bostäderna.

När kapitalismen växte fram så gjorde den det inom ramen för det feodala samhället. Det fattades aldrig ett övergripande politiskt beslut om att avskaffa feodalismen. Ekonomin som baserade sig på jordägande skrotades successivt genom att man tog bort regler som hindrade den ekonomiska utvecklingen.

På samma sätt växer faktiskt planekonomin fram idag, inom ramen för kapitalismen. På sjuttiotalet var det vanligt med överproduktion. Jag minns reportage på teve om osålda lager av trävaror. Kameran panorerade över stapel på stapel av bräder, som låg och förstördes. Ett annat nyhetsinslag handlade om ett nybyggt fartyg som skulle skrotas för att ingen hade råd att köpa det. Idag har alla stora företag en avancerad planering för sin produktion. Jag var på studiebesök på Oxelösunds järnverk och fick veta att man inte koksar kol eller smälter järn i masugnen, innan det blivande stålämnet är beställt. Man vet exakt om det skall bli ett fartygsskrov eller en arm på en lyftkran.

Väldigt lite av de enorma vinster som skapas i den kapitalistiska ekonomin används idag för investeringar. Jag tror att en majoritet av människorna i Sverige är allvarligt oroade över klimatförändringarna och tycker att det behövs stora satsningar för att ställa om hela samhället i mer miljövänlig riktning. Om de som äger det kapitalet inte tycker att det blir lönsamt, utan hellre spekulerar i optioner eller valutor, ska vi strunta i det då? Eller ska vi ta politiska beslut om investeringar i ny teknik som kanske dessutom skapar jobb? I hur stor utsträckning skall enskilda individers profitintresse få hindra en nödvändig utveckling? Det är naturligtvis helt absurt att man skall sitta i politiska församlingar och besluta om vilka köksredskap som är nödvändiga, däremot om stora investeringar i forskning och utveckling av energi- och transportsystem.

Även i en planekonomi tycker jag att det finns områden som helt kan styras av marknaden. Om någon tror att folk skulle köpa ett egentligen helt onödigt köksredskap, så skall det naturligtvis vara fritt fram att satsa på det. Ingen människa vill väl ha folkomröstning om huruvida gatuköket på hörnet skall sälja varmkorv, kebab eller hamburgare. Det måste ägaren få avgöra genom kontakt med sina kunder. Om korvkiosken läggs ner eller flyttar till köpcenteret så har det ingen avgörande betydelse för samhället och människors liv.

När profiten styr, istället för mänskliga behov, så skapar det en produktion som sliter hårt på både människor och miljö. Det finns skapade behov, reklam som intalar oss att vi blir vackrare och lyckligare av ett nytt schampo eller senaste mobiltelefonen. Jag tycker inte man skall förbjuda reklam eller produktutveckling av skönhetsprodukter, även om det är ett resursslöseri sett ur ekologiskt perspektiv. Däremot tror jag det är viktigt att med politiska beslut ge alla människor möjlighet att delta i debatten om reklamens budskap, om man blir lyckligare av senaste mobiltelefonen och vad som egentligen är meningen med livet. Den som äger en tidningskoncern, tevekanal eller har råd att anlita lobbyister, har idag ett enormt övertag över den ideella föreningen som kanske knappt har pengar nog att hyra en möteslokal för att prata om sina hjärtefrågor.

Kapitalismen bygger på frihet skriver Lena Andersson. Visst, när kapitalisterna tog striden mot adel krävde de yttrandefrihet, mötesfrihet, pressfrihet och näringsfrihet. Idag har de frihet att förslava och exploatera människor, kriga, skapa arbetslöshet och förstöra miljön. Kapitalismen hindrar vår frihet att förverkliga oss själv, ha arbete, bostad och en lön som går att leva på.

Jag tror inte vi behöver vara rädda för planhushållningen. Precis som Karl Marx sa är människan det enda djur som producerar, även när hon tillfredställt sina nödvändiga behov. Det tror jag garanterar att vi alltid kommer att skriva dikter, göra seriealbum och hitta på lattevispar som ingen människa egentligen behöver.

Lena Ericson Höijer

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: